Beredskapsutbildning
Beredskapsutbildningen bygger upp och stärker samhällets civila beredskap. Civil beredskap innebär ett omfattande tryggande av medborgarna mot olika säkerhetshot. Civil beredskap omfattar olika aktörer i samhället, och kärnan i den är gränsöverskridande verksamhet och samarbete mellan myndigheter, även när det gäller beredskap inför nya typer av hot.
Räddningsinstitutets lagstadgade uppgift är att ge utbildning som förbereder för störningar under normala förhållanden och beredskap för undantagsförhållanden. Genom beredskapsutbildning främjas med iakttagande av principerna för den övergripande säkerheten att olika aktörers, myndigheters och i vidare bemärkelse samhällets olika uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt i alla säkerhetssituationer.
Den huvudsakliga målgruppen för beredskapsutbildningen är personalen vid lokal-, regional- och centralförvaltningsmyndigheterna. Räddningsinstitutets beredskapsutbildning omfattar kurser på grundkursnivå för regional- och lokalförvaltningen. Kurserna riktas särskilt till områden där beredskapsövningar ordnas. Vi ansvarar också för utbildningen av ledningen och annan specialpersonal inom befolkningsskyddet.
Beredskapsutbildningen stöder fullgörandet av den offentliga förvaltningens beredskapsskyldighet
Räddningsinstitutets beredskapsutbildning stöder fullgörandet av beredskapsskyldigheten för den offentliga förvaltningen enligt beredskapslagen. Enligt beredskapslagen ska statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter, statens självständiga offentligrättsliga inrättningar, andra statliga myndigheter och statliga affärsverk samt välfärdsområden och välfärdssammanslutningar, kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar av kommuner säkerställa att deras uppgifter kan skötas så bra som möjligt även under undantagsförhållanden.
Detta genomförs genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder. Utöver beredskapslagen har författningsgrunden för funktioner som tryggas genom beredskap fastställts i den förvaltningsområdesspecifika lagstiftningen.
Lagar som reglerar beredskapsutbildningen:
- Lag om Räddningsinstitutet 21.7.2006/607
- Räddningslagen (29.4.2011/379) 13 § 67 mom.
- Beredskapslagen (1552/2011) 12 §
Beredskapsutbildningens utbildningskalender
Beredskapsutbildningens undervisningsinnehåll
Undervisningsinnehållet består av ämneshelheter och uppgifter för beredskap och hantering av störningssituationer.
- Beredskapens lagstiftningsmässiga grunder
- Samhället säkerhetsstrategi
- Nationella och regionala riskbedömningar
- Beredskapsplanering
- Lokala risk- och hotbedömningar
- Reservering av resurser (personal, fordon, arbetsmaskiner)
- Anskaffning av materiel och material
- Arrangemang för hantering av störningssituationer och krisledning inom olika sektorer och på olika förvaltningsnivåer
- Krisledning, lägesbildsverksamhet och ledningscentralsarbete
- Kommunikation vid störningar och kriser
- Skydd av befolkningen och befolkningsskydd
- Övningar, till exempel verksamhet vid störningar och undantagsförhållanden
Beredskapsutbildningen omfattar allt från en dags intensivkurser till kurser i beredskapsplanering som består av flera avsnitt. I utbildningarna använder man sig av deltagarnas egen yrkeskompetens och mångsidiga undervisningsmetoder vid sidan av föreläsningsundervisningen (till exempel case-övningar, grupparbeten och -diskussioner). Kurser ordnas både som när- och distansundervisning.
I beredskapsutbildningen har som centrala styrdokument beaktats den nationella riskbedömningen samt statsrådets principbeslut Säkerhetsstrategi för samhället, som förenhetligar de nationella principerna för beredskapen och styr förvaltningsområdenas beredskap.
I säkerhetsstrategin för samhället presenteras de allmänna principerna för beredskapen i det finländska samhället. Beredskapen genomförs enligt principen om övergripande säkerhet, där samhällets vitala funktioner sköts i samarbete mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och medborgare.
Målet med strategin är att trygga samhällets funktionsförmåga, bevara finska statens självständighet och främja medborgarnas trygghet och välfärd.
Beredskap och befolkningsskydd
Beredskap
Med beredskap avses all verksamhet genom vilken man förbereder sig för olika störningssituationer och säkerställer att uppgifterna kan skötas så störningsfritt som möjligt i alla säkerhetssituationer. Åtgärder som hör till beredskapen är bland annat beredskapsplanering, andra förhandsförberedelser och -arrangemang, upprätthållande av aktionsberedskapen, utbildning av personalen samt övning av verksamheten under eventuella störningssituationer. Till beredskapen hör dessutom materiell beredskap, vilket innebär att man förbereder sig för problem med tillgången till material.
Målet med beredskapen är att förebygga uppkomsten av störnings- och krissituationer samt å andra sidan skapa förutsättningar för att hantera situationerna och följderna av dem.
En central del av samhällets övergripande beredskap är att skydda befolkningen i olika störningssituationer och undantagsförhållanden. Metoder för att skydda befolkningen i vid bemärkelse är bland annat varning av befolkningen, evakuering, annan effektiv räddningsverksamhet, strukturellt skydd (t.ex. byggande av skyddsrum) och upprätthållande av övervaknings-, larm- och ledningssystem.
Myndigheternas beredskap inför olyckor eller andra störningssituationer räcker inte ensam, utan en viktig del av skyddet av befolkningen är egen beredskap, till exempel räddningsåtgärder som inleds på eget initiativ, bland annat primärsläckning, första hjälpen och skydd inomhus och i skyddsrum. Med egen beredskap avses verksamhet som utförs av privatpersoner, företag och sammanslutningar. Egen beredskap omfattar beredskapsarrangemang för bostadshus, ämbetsverk, inrättningar samt industri- och affärsföretag.
Egen beredskap omfattar beredskapsarrangemang i bostadshus, ämbetsverk, inrättningar, industri- och affärsföretag samt enskilda personers och familjers hemförråd och övriga beredskap.
Befolkningsskydd
Med befolkningsskydd avses fullgörandet av de humanitära uppgifter som anges i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna (FördrS 82/1980) dvs. uppgifter i syfte att skydda civilbefolkningen mot faror i samband med fientligheter och olyckor och att hjälpa dem att klara de omedelbara konsekvenserna av dessa samt att skapa nödvändiga förutsättningar för överlevnad.
Enligt gällande lagstiftning riktas befolkningsskyddet enbart mot verksamhet som sker under väpnade konflikter. Räddningsväsendets myndigheter sköter befolkningsskyddsuppgifterna inom sitt verksamhetsområde och samordnar verksamheten och planerna för undantagsförhållanden i anslutning till räddningsverksamheten.
Förteckningen över befolkningsskyddets uppgifter är omfattande och uppgifterna sköts förutom av räddningsväsendets myndigheter också av flera andra myndigheter och aktörer. Bland annat välfärdsområdena, kommunerna, samkommunerna och andra sammanslutningar av kommuner ansvarar i fråga om sina uppgifter och ansvar även för beredskapen i de situationer som avses i tilläggsprotokoll I Genèvekonventionerna som en del av den beredskap som lagstiftningen förutsätter.
De som ansvarar för befolkningsskyddsuppgifter åtnjuter allmän respekt och allmänt skydd och har rätt att utföra sina befolkningsskyddsuppgifter i övrigt, utom när en absolut militär nödvändighet förhindrar det. Enligt räddningslagen beslutar inrikesministeriet, om situationen så kräver, vilka personer och vilket material skyddet gäller (den s.k. befolkningsskyddsorganisationen och dess material).
Utbildningsplanering och utveckling av utbildningen
Räddningsinstitutet ber årligen ministerierna och regionförvaltningsverken att presentera sina utbildningsbehov inom de egna geografiska verksamhetsområdena och förvaltningsområdena. I begäran ombeds organisationerna göra upp förslag på nödvändiga utbildningar och övningar samt en plan för de kommande årens beredskapsövningar.
Organisationerna utarbetar sina egna förslag och samlar in utbildningsförslag från sina underordnade förvaltningar. Räddningsinstitutet planerar utbildningsprogrammet för beredskapsutbildningen för följande verksamhetsår före mitten av oktober. I praktiken kompletteras och preciseras utbildningsprogrammet under verksamhetsåret.
Kompletterande utbildningsförslag kan vid behov också göras under året av aktörer inom den offentliga förvaltningen. Vid behov kan Räddningsinstitutet också ordna skräddarsydd beredskapsutbildning som motsvarar kundens behov.
